För en vecka sen fick vi det tråkigt och oväntade beskedet om att mormor gått bort. Jag har inte tänkt på att hon faktiskt va överviktig, hade diabetes m.m. Så därför fanns det inte på kartan att hon skulle lämna oss än på några år.. men hennes hjärta hade nog fått vara väldigt starkt om det skulle klara av mera...
Men anledningen till att detta kom som en chock va för att det är morfar som varit jätte dålig en bra tid nu, och sängliggandes i typ ett år... Alla tog ju nästan för givet att det va morfar som skulle lämna först, men nu när vi berättat för honom vad som hänt så visste vi alla att han snart skulle släppa taget.. tanken på att inte lämna mormor va nog det enda som gjorde att han kämpat såhär länge... ända tills idag då han släppte taget och lät himlen ta emot även denna fina människa <3
Jag älskar er Mormor och Morfar och kommer alltid att göra!
Nu kan ni tillsammans Vila i Frid <3